Fattar ingenting!

Jag är så nära botten nu så jag nästan kan nå den med tårna, jag vill verkligen inte hamna där nere igen! Det är verkligen ett helvete att komma upp därifrån och själv klarar man knappt det...

Jag vill bara ha en förklaring på allt, varför blev det som de blev? Det är de ända jag ligger och funderar på.
Dagarna efter du skrev kunde jag varken sova eller äta, blev hem skickad från jobbet för jag såg ut som ett lik, fick sovtabletter utskrivna men så fort man inte tar dom kan man inte sova och om man väl somnar sover man max en timme sen vaknar man igen. Detta kommer inte funka i längden...

Dom man pratat med tycker det låter jätte lustigt och måste bara saga att ni är för söta mina vänner! Ni försöker iaf få mig på bättre tankar <3
Men jag och min syster är så  lika, vi är lika duktiga på att dölja att man mår dåligt, men egentligen vill jag bara ställa mig och skrika att jag mår kasst och att jag inte orkar mer snart!

Funderar starkt på att åka iväg till typ thailand och jobba där ett halv år - år hade varit skönt att bara lämna allt bakom sig, vända kappan efter ryggen, för just nu orkar jag verkligen inte ta tag i problemen..


Varje gång man ser dig få jag en stor klump i halsen och få svårt att andas, förra helgen undrade min syster vad det va och jag frågade vadå till svar fick man : Dina ögon är helt tårfyllda elin.
Det kände jag inte ens, skönt att man kunde gå därifån.

Jag gråter aldrig inför folk längre, men just nu skulle jag kunna stå inför hela jordens befolkning och lipa, det gnager verkligen i mig detta!

Att ångra sig på en vecka? Förstår det verkligen inte, ge mig en bra förklaring så jag slipper fundera på vad det är för fel jag gör hela tiden, vad det är för fel på mig osv.

JAG ORKAR VERKLIGEN INTE MER SNART! :'/





RSS 2.0